Stan har feber ikväll

Det är något speciellt med att skriva på nätterna. Orden flyter på så mycket bättre och tar liksom aldrig slut. Dessutom känns det som om allting blir så mycket lättare på nätterna. Luften är nog lite lättare att andas då och jag tror faktiskt att man blir aningen ärligare också.

Det knappar in. Snart är 2008 här, jag längtar faktiskt.
Om det är någon år som har alla förutsättningar till att bli ett bra år så är det ju iallfall det. Jag menar, Ronneby, London, Lasse MINST två gånger och Peace and love, bara för att nämna några saker.
Det bådar gott minsann.

Stort
större än jag någonsin trott
(det snurrar i min skalle)
_________________________________________________________________________________

"Vi som höll deras hår när de kräktes.
Vi som aldrig sa hora.
Vi är också de som aldrig blev deras"

Om ni inte läst  "Vi som aldrig sa hora": gör det! Grymt bra alltså.