Jag undrar varför tiden dödar.
Hur blev det egentligen med alla läxor, allt skolarbete som skulle göras? Hur mycket blev egentligen gjort?
Nada.
Precis som vanligt.
Ja, idag är det verkligen en såndär typisk söndag. När absolutingeniting händer och allt bara är grått och trist. Snön som igår låg som ett vackert vitt snötäcke kunde såklart inte ligga kvar utan var tvungen att smälta under natten.
Och mina planer om att åka pulka idag gick därmed åt skogen.
& Ninnie, min älskade Ninnie.
Jag vet inte riktigt vad jag gjort för att förtjäna dig.
Och jag vet inte heller hur jag ska klara mig utan dig i ett helt år. Det är lång tid.
Men du ska veta att jag finns här när du kommer tillbaka.
This town is crazy, but nobody cares.
Och ibland är det bara så svårt att släppa taget.
Att inse att det inte går att vrida tillbaka tiden och istället försöka gå vidare.
Att släppa taget om en människa som funnits där i större delen av ens liv är nog det allra svåraste som finns.
Även fast det kanske är bäst så.
Vad gör man med alla skratt, tårar och minnen som vi upplevt när man inte har någon att dela tankarna med?
Jag vet att allt som har en början också har ett slut, jag visste bara inte att vårat var så nära.
Men jag vet att jag klarar det. Jag är starkare nu. Och alla underbara människor runt omkring mig gör det lite lättare.
Men J, jag vill att du ska veta att jag aldrig kommer glömma dig. Kommer aldrig glömma allt vi varit med om. För det finns faktiskt minnen som aldrig suddas ut.
Även fast man ibland helst bara vill glömma allt.
I having trouble sleeping.
Rösten hade tydligen bestämt sig för att försvinna och den verkar inte ha några planer på att komma tillbaka till i morgon.
Ja.. i morgon ja.. då börjar skolhelvetet igen. Och jag vill inte vill inte vill inte.
Lovet hade gott kunnat få vara några år till, det hade absolut inte gjort mig någonting.
På tisdag fyller Ninnie 17 år! Är det bara jag som tycker att 17 låter grymt stort? Då är man ju typ vuxen.
Uää, skrämmande tanke. Jag vill bara vara barn igen.
Nej, nu får jag nog försöka att sova (fast jag vet att jag kommer att ligga och vrida och vända mig till klockan 03.00 i natt), eller så får jag se lite O.C.
Hursomhelst, god natt på er gott folk.
Happy new year.
Jahapp, så nu var år 2006 över. Jag skulle ljuga om jag säger att det inte känns lite mysko, det är ju trots allt ett helt nytt år. Ett år som jag ännu vet så gott som ingenting om.
Men så är det ju alltid, och för det mesta så blir ju åren ganska lyckade ändå.
Nyår tillbringades med damerna på bilden nedanför! (Senare på kvällen även lite andra folk som jag dessvärre inte har bild på). Det blev en riktigt lyckad kväll med massor av trevliga människor, god mat och asbraig musik!
Vid 12-slaget så behav vi oss ner till hamen där vi träffade sjukt mycket trevligt folk och alla kände typ alla.
Kvällen slutade med att jag och Ninnie tappade bort alla vi kände och irrade runt i stan. Försökte få tag på en taxi hur länge som helst utan större resultat. Efter två timmar på en svinkall toalett i hamnen så fick vi äntligen tag på en taxi, och det var sjukt skönt att komma hem.
Så, sammanfattningsvis så var kvällen astrevlig, men kunde dock ha slutat lite mysigare. Och varmare.
Jag har inte lyckats knåpa ihop några speciella nyårslöften för i år, så jag tror att jag tar och skippar detdär. Ska väl köra det gamla vanliga, äta nyttigare, träna mer, bli snällare mot ma och pa... osv. osv. osv.
Listan skulle kunnas göras oändlig.
Ikväll var det O.C - tittande som gällde hemma hos Annie med henne och Julia.
Och i morgon blir det en riktigt mysdag med Li, Pernilla, Annie och Julia.
Ni anar inte hur mycket ni betyder, tjejer.
Well, ha ett ruskigt bra år väl!
