När broar till tryggheten bränns.
Helgen har varit bra, väldigt bra. Umgåtts en hel del med Hanna och det kändes otroligt välbehövligt. Ingen annan kommer någonsin förstå mig lika bra som henne.
Men även när allting känns toppen och sådär superbra så kommer dom där tankarna smygande. Tankarna som jag gör allt för försöka att förtränga, men hur mycket jag än försöker misslyckas. För det går inte att förtränga framtiden. Det går inte att bara stoppa tiden och leva i nuet föralltid, hur mycket jag än skulle vilja det.
För framtiden skrämmer mig så otroligt. Ovissheten att inte veta hur saker och ting blir, är nog en av mina största rädslor just nu.
Men, allting är ju så jävla bra nu, varför kan det inte bara få vara det för?
Varför kan det inte bara vara som det alltid varit?
Jag har nog alltid haft svårt för förändringar.
& jag vill INTE bli vuxen.
Men även när allting känns toppen och sådär superbra så kommer dom där tankarna smygande. Tankarna som jag gör allt för försöka att förtränga, men hur mycket jag än försöker misslyckas. För det går inte att förtränga framtiden. Det går inte att bara stoppa tiden och leva i nuet föralltid, hur mycket jag än skulle vilja det.
För framtiden skrämmer mig så otroligt. Ovissheten att inte veta hur saker och ting blir, är nog en av mina största rädslor just nu.
Men, allting är ju så jävla bra nu, varför kan det inte bara få vara det för?
Varför kan det inte bara vara som det alltid varit?
Jag har nog alltid haft svårt för förändringar.
& jag vill INTE bli vuxen.
Kommentarer
Trackback