Stan har feber ikväll

Känner att bloggen blir allt deppigare och deppigare för varje dag. Kanske är det hösten som ger ut sin rätt. För det är nog trots allt såhär det ska vara på hösten.

Jag blir bara så jävla arg på mig. Jag borde sluta tänka på alla "borde" och "måste" och istället bara tänka på allt bra som finns. Som Pernilla så fint citerade ur Tzatziki: "När den rätta dyker upp säger hjärtat till, och då får huvudet säga vad det vill".
Lättare sagt än gjort. Eller så.

Nej, nu ska jag sluta gnälla. Det kommer nog bli bra tillslut. Det blir det alltid.

Kvällen ser ut att bli riktigt skön iaf. Ska fösöka vara duktig och plugga lite psykologi till provet på torsdag. Ett av de ämnena som faktiskt är riktigt intressant så det är nog inga större problem.
Sen vid 21:00 är det dags att bänka sig framför tvn för att se Desperate housewives. Tror tillochmed att min kära mor varit snäll och köpt lite choklad så det kan nog inte bli så mycket bättre.

När varje dag känns likadan
och när det skymmer över stan
och när du drömmer
Kom ihåg mig då

När du har varit i alla vrår
och du har testat allt som går och
när du tröttnat
Kom ihåg mig då

Här finns du kvar.